men de är min man också så de så,
förra tisdagen gick vi vilse påväg till franskan skulle parkera i parkeringshus och lyckades hitta ett som såg ganska nära ut probemet var att visa parkeringshus är stora under jorden och man går inte alltid ut där man kör in vilket hände i tisdags så plötsligt upptäcker vi att vi är totalt galet. tur man har karta synd att vi inte hade adressen dit vi skulle, i panik ringdes en vän som kunde adressen till skolan och vi kom nästan i tid, tur vi var ute i bra tid redan från början eftersom parkering kan vara svårt att få i den här staden.
Har haft lite jobbigt att ta mig till min lektionssal för det är på tredje våningen med jobbiga långa gamla stentrappor och de funkar inte för mig, men min lärare hade kollat upp de lite så numera är jag den enda eleven med nyckel till städerskans hiss :) dom hade aldrig haft problemet förut men de var lätt att lösa som tur är, ibland kan saker gå snabbt här i frankrike också men oftast tar de mesta tid.
undrar ni om vi hittade till bilen sedan, tja efter 25minuter i regn så
numera har vi koll på vad de närmaste parkeringshuset heter och kartan är ju alltid med och nästa gång vi börjar virra efter parkering tror jag maken får virra själv gisa hur min rygg och höfter mådde efter allt irrande, men nu hittar vi ganska bra i kvarteren runt franskan ;)
föresten känns det som om man är i turkiet då man strosar i de kvarteren alla dofter från de arabiska matbutikerna och deras vackra färgglada kläder i butikerna, det är helt enkelt Lyons lilla turkiet dom gatorna
Nä det får bli en tidig kväll i kväll ska ta med mig franska boken upp och plugga lite
känns som om inget fastnar men snart kanske
Godnatt kramar Virrhönan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar